Lever vi, lever ni?

Jorå här är det bara bra. Är nu inne på min fjärde arbetsvecka och som jag tidigare skrivit (tror jag) det känns verkligen inte att man varit borta i 8 månader...! Det är mycket att sätta sig in i, både i det gamla och de nya ansvarsområdena som jag fått. Har även hunnit med en blixt visit till Bryssel eller närmare bestämt Oplagbbeek där Scania har sitt centrallager.

I söndags gjorde jag en ganska korkad sak. Jag skulle först upp på vinden och ställde stegen mot kortsidan av huset där vi har en ingång. Då jag faktiskt börjar bli höjdrädd beslöt jag mig för att istället gå in på vinden via taket, hade annars på känn att något skulle hända. Allt gick bra och min inspektion flöt på.

Senare på dagen när Anette och Tuva sov skulle jag även rätta till några betongpannor som ligger på uthustaket. Jag ställde stegen på trädäcket och klättrade upp. Vad gör jag då? JO jag testar om stegen står stabilt och började hoppa lite. Vad hände, jo stegen gled undan naturligtvis som vem som helst skulle förstå, och jag ramlade ner med ena benet mellan två steg så att det blev en brytning av låret. Turligt nog bröt jag inte lårbenet utan fick bara en jävligt stor smäll där så idag är det knappt så att jag kan gå. Benet är svullet och jag har lindat och går på värktabletter. Jag slog också i huvudet i bordet nedanför så att jag också flyttade bordet i smällen (ett teakbord som är tungt) men turligt nog fick jag inte så ont av detta. SUMMAN: jag kunde faktiskt ha dött i detta om det hade velat sig riktigt illa....Anette var inte så glad på mig när jag berättade vad som hänt och har nu förbjudit mig att själv klättra på stegar (vilket kan vara klokt...).

Annars är allt bra här :-)

Ni själva då som läser detta, är allt bra? Har inte sett några inlägg i gästboken eller på bloggen på länge nu, skrev gärna en rad! Ska ni skriva på bloggen där ni kan kommentera mina inlägg, klickar ni bara under inlägget på radet 'XX Comments'.

Nu ska jag fortsätta här, ha det

/Andreas